Nu var det extremt länge sen jag bloggade, men som jag alltid sagt - jag har väl inte haft något viktigt att säga tidigare, har jag det så bloggar jag =)

Min rubrik är anhörig, med vanmakt, maktlöshet...... vill börja med att ställa en fråga - hur många av er har upplevt någon i er närhet som varit allvarligt sjuk? Hur många av er har oroat er över den personen och gjort allt för att den ska må bra?

Låt mig ställa en annan fråga - om ni är den närmaste personen frågar jag er - hur många frågade DIG hur du mådde när din närmsta var sjuk och hur DU hanterade det? Till er andra, hur många ringde frun/maken/dottern/sonen/mamman/pappan/syskonen och frågade?

Det jag vill komma till är att i vilken kamp som helst, är det så lätt att se den sjuka personen, den som egentligen redan får all tillgänglig hjälp, men vem ser den som sitter bredvid - den som får ta hand om allting och som bara kan lita på att allt är okej? Den som ser till att vardagen fungerar, att alla har det dom behöver? Den som ser till att arbeta heltid för att ekonomin ska fungera, den som ser till att barnen har mat på bordet, gör sina läxor osv för att deras liv ska fungera? Vem tänker på dom?

Jag vet att när jag låg inlagd i flera omgångar, fixade min man ALLT här hemma, och han var nerringd flera gånger om dagen - EN gång var det en fråga om hur han verkligen mådde och hur HAN tog det hela. Resten handlade om läkaren hade gått ronden, vad provsvaren visade, hade jag vaknat upp från operationen, gick den bra osv.....

Tror absolut inte att vi är icke omtänksamma personer, men våra känslor gör att vi ser den vi tycker så mycket om som är sjuk att vi lägger all fokus på dom känslorna och glömmer det runt omkring. Jag vill ge en påminnelse till er att uppmärksamma dom nära o kära bakom, som faktiskt är madrassen under den sjuke, kudden under huvudet och den/dom som gör att personen kan "orka" vara sjuk.....

SÅ - all kärlek, respekt, ödmjukhet och omtanke till alla ni som idag, igår eller framöver lever med någon nära som blir sjuk, ni gör ett hästjobb och förtjänar all uppmärksamhet som finns, hoppas ni får den hjälp ni behöver också! <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För några år sen kände jag att något var helfel i kroppen. Den liksom gick på lågvarv och inget funkade. Ungefär som en motor som håller på o ger upp o behöver nya tändstift kände jag mig. Samtidigt påverkades mitt mående psykiskt något enormt. S...

I normala fall är jag en person som får jättemycket energi av att lyssna på min omgivning, dela med mig av min egen livserfarenhet och ge kärlek. Vara social, ge av mig själv. Det värmer när jag får ett privat meddelande från en vän som behöver stö...

För en som har en kronisk cancersjukdom och problem med struma så måste jag säga att detta är det värsta som drabbat mig!   När hela du fylls av en klump i bröstet som börjar gno, som en snöboll som bara växer o växer ju mer den snurrar.... P...

Jag har märkt en sak som är väldigt känsligt att prata om......... pengar och då framför allt brist på sådana.Vi diskuterar rasism, missbruk, sjukdomar, mobbing, misshandel osv med vetskapen att det är så mångas vardag ser ut. Men sällan eller nästan...

I somras flyttade min 20-åriga dotter hemifrån, efter en strulig ungdom där vi många gånger i fler år krockat. På många sätt. I hennes kamp mot att bli vuxen, var det mycket revolt och med min frustration som förälder att vilja hennes bästa, så funge...